Skidåkning

När du bor i Norrland så är det närmast självklart att du på något sätt har kommit i kontakt med skidåkningen, antingen den som utförs på plan mark eller den i backar. Det är många här som är intresserade och som gärna sätter på sig pjäxorna för en tur i skogen, men jag tillhör definitivt inte dem. Anledningen är helt enkelt att längdskidåkning för mig är förenat med livsfara, framför allt om du är mer van vid ett par slalomskidor. Faran i det hela, som jag ser det, är att det inte går att svänga med ett par längdskidor, utan du befinner dig helt i skidornas våld och får se till att hitta rätt spår. Helt enkelt livsfarligt.

Om det är så att jag ”måste” ställa mig på ett par skidor som kommer det alltid att bli slalomskidorna. Visserligen går det betydligt snabbare, men jag upplever ändå att den typen skidor är mycket enklare att styra än vad längdskidorna är. Jag har i unga år varit ganska aktiv i backarna, och jag minns det hela som att jag tyckte att det var roligt, men nu på senare tid har jag aldrig riktigt hittat tillbaka till charmen med det.

Det betyder helt enkelt att jag håller mig borta, för det mesta, från allt som har med skidor att göra. Det i sin tur betyder inte att jag ogillar själva vintern, det är många gånger den bästa tiden på året, men när det gäller idrott och möjligheterna till idrott så är det sommaren som är den allra bästa.

Fotbollsintresset

arsenalSom så många andra människor i vårt avlånga land så har också jag ett väldigt stort intresse för allt som har med fotboll att göra. Dels att själv spela det, men också följa fotbollen i Sverige och i utlandet. Det är, när jag tänker på det, ganska märkligt att just fotbollen har blivit Sveriges nationalsport, eftersom vi är ett land som mer är kända för vinteridrotter. Men det går knappast att ta ifrån oss vårt massiva fotbollsintresse, och framför allt det intresse som vi har för utländska klubbar, där England är landet som erbjuder den fotboll som intresserar oss allra mest.

Så är det också för mig. Jag har ett favoritlag i England som jag har haft sedan unga år, där det är Arsenal som gäller för mig. Det är en anrik klubb i England, som konkurrerar om utrymmet i Englands huvudstad London. Arsene Wenger är sedan riktigt lång tid tillbaka klubbens pappa på flera sätt och vis, och jag har svårt att se hur någon skulle kunna fylla hans skor. Det är en stor man som har roddat ett stort lag och det är med lite förskräckelse som jag inser att han kommer att behövas bytas ut snart.

När det gäller min egen fotbollskarriär så sträcker den sig inte längre än till division tre. Med mina mått mätt så är jag ändå nöjd att över att kunnat nå så högt, för gudarna ska veta att konkurrensen är knallhård. Numera är det inte fotboll på seriös nivå som spelas, utan jag är mycket nöjd med klubben i division sju som jag representerar nu.

Nytt år, ny blogg!

fyverkerierJag rivstartar det här året med min alldeles nya blogg, välkommen hit!

Det är i musiken som det händer. Där kulturen på något sätt når sin främsta höjd, där det kommersiella blandas med det nischade och okända. Det är i musiken som människor växer, där de känner sig hemma, där de får utlopp för sina känslor, tankar och samtidigt kan koppla det till sina upplevelser och erfarenheter. Det går med andra ord inte underskatta den rollen som musiken har för människors liv, och på så sätt blir också festivaler själva refrängen av en låt, där den främsta och bästa kontakten till musiken finns, förutsatt att man inte spelar själv.

Det är det här som den här bloggen kommer att handla om. Det blir ett epos för musiken och festivaler i synnerhet, där ”min egen” festival Umeå Open får stå som den stora källan till musik, upplevelser och känslor. Jag är stolt över att vara umebo, och jag är stolt över det stadens människor gör för varandra. Det handlar om att ge varandra möjligheterna till att utforska sig själva, och att erbjuda invånare, och besökare, en plats att samlas på och uttrycka ett gemensamt intresse och dela erfarenheter med varandra.

Genom den här bloggen så hoppas jag på lite olika saker för er besökare. Dels så hoppas jag att min passion för musiken skiner igenom, där ni upptäcker nya sätt att se på popmusiken och kanske inspireras till att upptäcka något nytt band. Dessutom hoppas jag på att jag porträtterar Umeå som stad på ett lockande och intressant sätt, för vi älskar att få besök. Kanske blir jag tungan på vågen som får er att besöka Norrland för första gången. Utöver det kommer också bloggen att handla om mig. Välkommen!