Nu blir det ny cykel

Jag har bestämt mig för att köpa en ny cykel. Anledningen till det är att min gamla cykel är typ 15 år gammal och jag trivs inte med den. Det gör att jag sällan använder den, vilket är synd för jag borde verkligen se till att röra på mig mer i vardagen. Med en ny cykel tror jag att jag skulle cykla mycket mer, och då kanske inte enbart när jag behöver ta mig någonstans utan jag kanske också skulle börja cykla bara för att cykla, för träningens skull alltså.

Vad ska man välja?
Nu har jag inte så mycket kunskap om cyklar, men jag vet att jag vill ha en cykel som är lite sportig men inte för avancerad. Den ska helt enkelt fungera som en vanlig smidig cykel som man kan ta sig från A till B med och samtidigt ska jag som sagt kunna använda den lite till träning också, och då tänker jag att det i alla fall behöver ha någon slags terrängegenskaper eftersom man kanske cyklar mer på grusvägar/skogsvägar och liknande om man ger sig ut och tränar.

Jag har kikat lite på bmx cyklar från Sportson och tycker att det verkar passa mig ganska bra. Bra prisklass är det också då jag inte vill

Bild lånad från Sportson
Bild lånad från Sportson
lägga allt för mycket pengar på en cykel, men samtidigt måste den ju få kosta lite också om man vill ha kvalitet. Så det känns ganska lagom. Den som faller mig mest i smaken heter Scott Volt-X 10 och ska jag vara ärlig så är det på grund av utseendet då jag tycker att den har en läcker färg. Men jag tror å andra sidan att jag skulle kunna välja vilken som helst och bli nöjd med tanke på att jag inte har några jättestora krav direkt och alla verkar vara bra cyklar, så varför skulle jag inte kunna gå på utseendet? Nu råkade den vara bland de dyraste också, men det gör mig inget då jag som sagt vill att det ska vara bra kvalitet och då även de högre priserna på Sportsons bmx känns överkomliga. Så det är nog ingen omöjlighet att det blir den.

Nu längtar jag faktiskt efter att få ge mig ut och cykla. Gärna med musik i öronen men det är lite vanskligt då man ju verkligen behöver sin hörsel när man cyklar. Annars kan man bli en trafikfara, både för sig själv och för andra. Det gäller ju att höra om det kommer bilar bakom en eller så. Men kanske kan man köra lite med musik om man är ute och tränar på mer ensliga vägar. Annars får jag väl köra med högtalare så att jag hör både musiken och omgivningen.

Musik för eldiga tillfällen

Lägereldsmusik har väl de flesta av oss hört talas om, och många ser på den med fasa. Lallare som plockar fram gitarren och börjar sjunga Kumbaya hellre än bra. Ingenting som jag vill uppmana till, tvärtom! Men nu vill jag också säga att Kumbaya faktiskt ÄR en bra låt! Bara inte som lägereldslåt med akustisk gitarr. Vad sägs till exempel om den här gospelversionen av låten?

Inte så illa eller hur, och den har inte mycket gemensamt med akustiska gitarrer, lägereldar och gud vet vad. Kumbaya är liksom El Condor Pasa ett exempel på en låt som spelats sönder av halvdana musiker som gör att man glömt att det i grunden och botten är en riktigt bra låt. Det kan dock vara lite svårt att hitta bra versioner av dem eftersom de flesta inte är speciellt spännande utan följer formulär 1A för hur den ska framföras. Men efter lite letande på YouTube så hittade jag faktiskt en version som jag gillar – trots att den använder sig av panflöjt, detta så ofta misshandlade instrument!

Kaminmusik?
Men nu över till någonting helt annat: kaminmusik. Kaminmusik är ett uttryck som jag precis myntat och är helt enkelt musik som passar att lyssna på när man sitter vid sin kamin samtidigt som det är mörkt och kallt ute. Jag har precis skaffat mig en braskamin, en Keddy, och är stormförtjust i den. Det är någonting väldigt speciellt med en kamin! Den värmer på ett helt annat sätt en ett vanligt element, ett sätt som är… Ja, helt fantastiskt! Det var inte gratis utan lämnade tvärtom ett rätt så stort hål i plånboken, men redan nu kan jag säga att det var värt det, och det kommer ju knappast att bli sämre när den RIKTIGA vinterkylan är här!

Jag håller också på att försöka göra olika spellistor med musik som passar när man sitter där vid kaminen, vilket är riktigt roligt. Det finns en hel massa bra ”kaminmusik” där ute att välja mellan. Några låtar som jag återupptäckt på det sättet är:

Fade Into You – Mazzy Star
Katy Song – Red House Painters
Here’s Where the Story Ends – Sundays
Just Like Honey – Jesus & Mary Chain
Unfinished Sympathy – Massive attack
Stephanie Says – Velvet Underground
The Man With the Child in His Eyes – Kate Bush
Soon After Christmas – Stina Nordenstam

Kanske inte världens gladaste samling låtar precis, men perfekt musik sent på kvällen när man sitter vid sin kamin. Lite väl kort spellista än så länge, men jag letar fortfarande efter fler låtar som har rätt stämning. Om inte annat så passar i princip allting som Mazzy Star någonsin spelat in perfekt, även om det kanske är lite väl dåsig musik ibland. Det är lätt hänt att man somnar där framför kaminen – vilket i och för sig inte är helt oangenämt!

Har ni några förslag?
Hur är det där ute i stugorna? Vilka låtar tycker ni skulle passa perfekt när man sitter där framför sin kamin i vintermörkret? Har ni några tips så tar jag gärna del av dem. Lämna en kommentar till inlägget med era favoritvinterlåtar vettja! De åtta låtar som jag valt är ju inte de enda låtarna som passar under vintern. Men, inga julsånger tack! Julsånger är okej i måttlig mängd, men det blir lätt för mycket!

Bilen har fått nya glasögon

Jag har länge åkt runt med en bil som har sett sina bättre dagar. Det har varit både det ena och det andra när det kommer till problemen, men det har mestadels handlat om sådant som jag har lyckats fixa själv. På så sätt är den här bilen något av ett upplärningsfordon för mig, för det har verkligen blivit så att den har lärt mig mycket om hur bilar fungerar och vad som är vad. Det är tack vare den som jag har lärt mig detaljerna och vad som behövs i olika lägen, och det var definitivt inte vad jag hade förväntat mig när jag köpte den. Jag har aldrig sett mig som en mekare av bilar, men det har faktiskt blivit så tack vare min bil, och det är jag ändå rätt glad över.

Vissa saker fixar man inte själv
Men det går till en viss gräns. Det finns vissa delar på bilen som jag nog aldrig kommer att kunna klara av att fixa själv, och en sådan sak är vindrutan. Jag har ingen aning om vad man måste göra eller hur man lagar, och jag har provat några grejer på stenskott som jag har, men det har aldrig blivit riktigt bra. Det som jag har kommit att inse är helt enkelt att jag behöver byta vindrutan helt och hållet, för det är inte bara stenskott som finns i den, det är också ett antal sprickor. Av vad jag har lärt mig så är det direkt farligt att åka runt med en ruta som ser ut på det sättet, för det kan nämligen spricka helt och rasa ihop och det skulle jag definitivt inte vilja när jag ligger i 110 på motorvägen.

vindruta

Så jag får helt enkelt inse mina egna begränsningar när det gäller bilar, oavsett hur mycket jag än kan lära mig. Att byta glas på en bil är nog aldrig något som jag ens skulle våga mig på, så det är bättre att låta experterna göra det. Dessutom skulle mina halvtaffliga försök ändå bli tämligen misslyckade, och då är det bättre att göra rätt från början. Jag tror dessutom att jag inte kommer att behöva byta vindruta speciellt ofta, så det här blir verkligen en engångsföreteelse.

Umeå Open över för i år!

Umeå Open är över för den här gången och givetvis blev ingen besviken i år heller. För mig var den givna höjdpunkten Hello Saferide. Lite orolig var jag för att mina förväntningar skulle vara för höga – det är lätt att bli besviken när man verkligen längtar efter någonting. Men alla tveksamheter kom på skam och Annika Norlin levererade verkligen. Annika är verkligen en av Sveriges största scenpersonligheter och den som missade henne under Umeå Open bör göra bot och bättring å det snaraste och försöka se henne live när tillfälle ges. Men givetvis var det inte bara Annika som bjöd på suverän livemusik och hela Umeå Open var en enda stor framgång. Jag får nog lov att återkomma i framtiden och skriva lite mer detaljerat om 2015 års Umeå Open.

Härligt att kunna vara utomhus

Umeå Open markerar också på sätt och vis att våren är över och sommaren snart är här. Själv försöker jag vara så mycket utomhus som möjligt för att verkligen kunna ta till vara på den sol som bjuds. Jag håller redan på att förbereda mig genom att skaffa lite snygga utemöbler. Bara för att man är utomhus behöver man ju inte sitta på marken, liksom. Och den som inte tror att det finns snygga utemöbler utan det bara handlar om tråkig rotting och liknande, gå till www.trademax.se. Där kan vi snacka om snygga utemöbler, faktiskt så snygga att de lika gärna kan användas inomhus. Det är också därifrån jag köper i princip alla mina nya möbler, något som jag tror jag har nämnt tidigare.

Hello Saferide till Umeå Open

hello-saferideDet här är en mycket god nyhet: http://www.dn.se/kultur-noje/musik/hello-saferide-pa-sverigeturne/. Annika Norlin, som gått under sitt eget namn som artist under en lång tid tillbaka, återvänder nu till rötterna och det ska bli alldeles fantastiskt att få beskåda detta. Jag var med på den tiden då Annika debuterade småskaligt som Hello Saferide, och det var helt makalös musik hon stod för vid den tiden. Om det nya kommer att vara någotsånär likt det som hon redan tidigare har levererat så är det inga tvivel om att hon kommer att slå stort, för nu är hon ett betydligt större namn i branschen än vad hon varit tidigare.

Om jag inte minns helt fel så är också historien bakom Annikas artistnamn ganska intressant. Det handlade om att hon åkte taxi, i vad jag tror var New York, och att det var en speciell taxichaufför som alltid välkomnade sina passagerare med uttrycket ”Hello, Saferide!” för att intyga för sina kunder att det var en taxiresa som skulle vara säker. Det är såklart en trygghet att höra, för det finns alldeles för många berättelser om människor som har råkat illa ut när det har åkt tillsammans med en taxi som haft oärliga uppsåt.

Jag är helt övertygad om att det kommer att bli en fröjd att bevittna Annika ”Hello Saferide” Norlin på Umeå Open. Det säger dessutom ganska mycket om festivalen i sig att de år efter år bokar artister som är intressanta och på tapeten, vilket gör mig väldigt taggad på mars månad 2015. Det kommer att bli magiskt!

Det genuina i LP-skivan

Som ni säkert förstått så är jag ute efter en känsla när jag lyssnar och spelar musik. Det har visserligen inte blivit så mycket eget spelande, men när det kommer till lyssningen så försöker jag se till att musiken är min följeslagare i princip allt jag gör, allt från radion på jobbet, till Spotify i lurarna när jag handlar, åker buss eller tränar. Det är alltså betydligt mer ovanligt att se mig i ett läge där musik inte spelas än motsvarigheten, och ska man umgås med mig så kommer man behöva inse att mitt liv har en kuliss av musik, alltid närvarande.

Det är många som har CD-skivor samlade från tiden de sålde som mest, men i och med att utvecklingen gått snabbt fram, så har CD-skivan egentligen spelat ut sin roll. Men det som CD-skivan konkurrerade ut är det som nu istället är på frammarsch igen, nämligen LP-skivan. Just när det gäller den äkta känslan så blir det knappast bättre än att spela upp musiken via LP. Det blir ett helt annorlunda ljud jämför med CD-skiva och streaming, musiken känns mer rå och får en fysisk gestalt, och det är många idag som har börjat samla på dessa skivor igen.

Det är dessutom många artister som har uppmärksammat det här intresset, och det har blivit allt vanligare att artister också släpper sina senaste skivor på just LP-plattor. Givetvis har jag också en ganska stor samling med den typen av skivor och jag kommer se till att den växer till sig ytterligare.

Skivsamlingen på väg ut?

cdAtt CD-skivan är på väg att dö är ett faktum som vi har känt till länge. Det är väldigt ovanligt idag att svenska mellanstora städer har skivbutiker, något som var extremt populärt under 90-talet. Tack vare den tekniska utvecklingen har dessa butiker hårt och skoningslöst fått se sig omsprungna av tjänster på nätet, där den svenska uppfinningen Spotify är helt klart anledningen till det stora tappet. Att besöka en skivbutik idag är inte direkt lätt, men samtidigt är det så att det inte längre behövs. Allt du kan tänka dig finns online, och dessutom är det ett forum som gör att mer okända artister kan få ett bra utrymme. Allt handlar i slutändan om marknadsföring, och den är lättare att genomföra på nätet, där musiken finns.

Det är alltså inte helt otroligt att gissa sig till att skivsamlingar om bara några år kommer att vara något föråldrat, ett monument av en tid som passerat, en era av musikvärlden som aldrig kommer att komma tillbaka till dess storhetstid. Det som CD-skivan egentligen har att hoppas på är att den uppnår samma kulturella och nostalgiska värde som LP-skivan, men det är inte alls självklart. Det finns dessutom de artister idag som väljer att skydda sin musik från nätet, så gott de kan, och vill inte att streamingtjänster ska ha tillgång till dem för att de hellre vill sälja musiken på nätet. Det är ett föråldrat tänk som inte kommer att fungera i det långa loppen, men det är helt upp till var och en att göra som de vill. Framtiden finns i vilket fall i den nya tekniken och de nya tjänsterna.

Bildspel från 2014 års festival

Det är alltid härligt att titta tillbaka på åren som har gått och 2014 var ett riktigt succéår för Umeå Open. De lyckades med bedriften att boka artister som är gigantiska på den internationella musikscenen, där det var de svenska stjärnskotten i First Aid Kit som headlineade festivalen. På det kom också Robyn, Alphaville och Ane Brun, bara för att nämna några och det är en utveckling som i vilket fall jag välkomnar. Det som är det ovanliga i det hela är att majoriteten av de främsta artisterna på 2014 års festival vad kvinnor, och det är en debatt som rasat runt om i Sverige i några år. Nämligen debatten om att det bokas alldeles för få kvinnliga artister och att jämställdheten inte är något alls att hänga i julgranen. Men Umeå Open visar att det är möjligt och att det också är fullt naturligt.

Att minnas tillbaka på det som var under 2014 är att förkovra sig i det härliga, den fantastiska känslan och den underbara inramningen. Men det är inte alltid lätt att hinna med att ta alla de kort man vill ta, vilket gör det väldigt trevligt att de större tidningarna nu varje år bevakar Umeå Open. De har verkligen skickliga fotografer bland sina anställda, och efter varje avklarad festival kan man räkna med att tidningen kommer att lägga upp någon typ bildspel. 2014 års festival var inget undantag, utan det bildspelet går att hitta här. Det ska sägas att Aftonbladet har låst in bilderna bakom sin betalningsvägg, men Plus är ganska billigt, så kanske är det värt varenda slant att pynta ut de där kronorna för att titta tillbaka och minnas Umeå Open 2014.

Kan du spela själv?

Det är en sak att lyssna på musik och bli helt fylld av känslor, men det är en helt annan sak att spela musiken själv. Det går aldrig att komma så nära musiken som vid de tillfällena. Man är inte bara en åhörare, man är skaparen av musiken och det är något alldeles extra. Det är du som styr och slår och blåser och vad som helst som låter i tonerna du är ute efter och takten du behöver. Musik är alltså ett konstverk, det är ett hantverk och en konstart som väldigt många människor idag hanterar. Mer eller mindre bra spelar egentligen inte någon roll, det är upp till dig själv att ska precis det du vill. Det kommer fortfarande att vara musik.

Där har man då den tydliga gränsen mellan musikens två sidor. Dels finns det gångbara musikaliska som många tycker om att lyssna på och dels har man det egna skapandet. Det är två sidor som ibland kan förenas men det är inte nödvändigt att det behöver vara så. Det är nämligen fullständigt okej med att bara spela för sig själv, som ett uttryck av det man känner. Det behöver inte vara bra i andras öron, så länge det betyder något för dig så finns det ett djupt värde i det du skapar och lyssnar på.

Så svaret på frågan är helt enkelt att alla faktiskt kan spela. Svårighetsgraden sätter du helt själv. Är målet att nå en bred massa så blir det så klart svårare, för då behövs en större musikalisk kunnighet (och kanske framför allt talang), men är musiken för dig och din närhet spelar det ingen roll. Gör det du känner för och älskar, utan några regler.

Sova, sova, sova – säng, säng, säng

Nya sköna sängen
Nya sköna sängen

Jag är en människa som är i stort behov av sömn. Det finns få saker som jag tycker om så mycket som att sova. Många gånger, framför allt under vardagarna, så börjar min längtan så fort jag kommer hem efter jobbet. Jag längtar efter att ha ätit klart, och gjort alla andra måsten, så att klockan kan bli tillräckligt mycket så att det känns rätt att gå och lägga sig. Faktum är att jag skulle kunna gå och lägga mig direkt vid sex när jag kommer hem, men det känns faktiskt alldeles för extremt. Med ett sådant behov av sömn behövs också rätt typ av säng för syftet.

Jag är faktiskt helt förälskad i min säng, och det är nog en bidragande orsak till att jag längtar så mycket efter sömnen. Sängen jag har nu är den mest bekväma jag någonsin haft, och det passar perfekt, både för min kropp och för rummet. Dessutom var sängen inte speciellt dyr, utan jag fick den till ett riktigt bra pris, om man jämför med det man hittar i butiker.

Jag beställde nämligen min säng från Trademax, en kanske okänd butik för många, men en butik som verkligen levererar klass och stil. Det var först svårt att tro på priserna på hemsidan, för det var alldeles för billigt, men efter att ha beställt så insåg jag att vissa saker faktiskt är så bra som de ser ut. Köpet av sängen från Trademax var helt enkelt ett mycket lyckat inköp och att jag nu sover som en liten bäbis är ett tydligt bevis på det.